Dag 4: The House of the Devil, den avslutar bra åtminstone
Talk on the phone. Finish your homework. Watch TV. DIE
Introduktion: Filmen kom ut 2009, Detta är en skräckfilm. Regisserad av Ti West (han har inte gjort så mycket innan denna film, men gjort några fler skräckfilmer efter denna film). Huvudpersonen i filmen är Samantha (spelad av Jocelin Donahue, som inte direkt hade några roller innan denna film), hon har även en kompis som heter Meagan som har en del i filmen. Meagan är spelad av Greta Gerwig, som inte hade gjort jättemycket innan denna film. Men 2017 regissera och skrev hon en film som heter Ladybird. Dem säger i början av filme också att den är baserad på verkliga händelser. Men dem säger aldrig efter det vilket fall det skulle vara baserat på.
Recensionssiffror: 6,4 på IMDB, 73 på Metacritic och 86 % på Rottentomatoes
Handling: Filmen utspelar sig på året 1983 och handlar om tjejen Samantha som ska flytta ut från sitt collegerum till ett litet hus. Hon har problemet att hon inte har några pengar till hyran, så för att få hyran söker hon ett job som en barnskötare. När hon väl kommer ut till huset som ska vara barnvakt på, får hon reda att det inte är något barn att hålla koll på, utan det är ett par som ber henne hålla kolla på en av deras föräldrar. Under filmen får man även reda på att det kommer bli en solförmörkelse, som är mest synlig där dem lever, och det är snackas mycket om på nyheterna.
Egna tankar: Om jag ska vara helt ärlig, vet jag inte exakt vad jag tycker om denna film. Finns en scen i mitten av filmen som är väldigt bra, men väldigt kort, men även dem sista 30 minuterna är väldigt bra. Denna film hade lätt kunnat varit 50 min istället för 90 min och man hade inte förlorat något viktigt.
Karaktärsutvecklingen är väldigt svag, men man får reda på lite varför tjejen söker jobbet som barnskötare. Men förutom det finns det inget direkt som gör att man bryr sig om karaktären så mycket, och hennes vän Meagan är ännu mindre utvecklad. Så det är stort minus i åtminstone min bok
Själva kostymdesignen och setdesignen är väldigt bra, tycker att det förmedlar känslan av 1980-talet på ett väldigt bra sätt vilket jag gillar. Den licensierade musiken dem har i filme passar bra in på det också. Dem har även lyckats bra med musiken vid nervkittlande scener, där musiken lyckas öka creepy känslan.
Själva skådespelarinsatserna är ganska bra, det är inget som står ut som ett mästerverk, men det är inte dåligt heller. Även om karaktären gör några korkade val i filmen, men det är lite av en kliche i skräckfilmer, så det förvånar mig inte.
Sevärt eller inte: Denna är svår att säga om den är värd att se eller inte, men jag måste nog luta mig mot att den inte är sevärd, finns så många bättre filmer att se.
Bra tillfälle att se filmen: Denna skulle jag säga är som en tradtionell skräckfilm, så dem passar bäst med en grupp personer eller åtminstone med någon annan person som kanske inte gillar skräck
Lite rolig fakta om filmen:
Som reklam för filmen, släppte dem den på VHS
Dem använde 16 mm film för att få en 80-tals känsla på filmen, för det var populärt att använda på den tiden (det märks faktiskt)
Filmad över 18 dagar
Recensionssiffror: 6,4 på IMDB, 73 på Metacritic och 86 % på Rottentomatoes
Handling: Filmen utspelar sig på året 1983 och handlar om tjejen Samantha som ska flytta ut från sitt collegerum till ett litet hus. Hon har problemet att hon inte har några pengar till hyran, så för att få hyran söker hon ett job som en barnskötare. När hon väl kommer ut till huset som ska vara barnvakt på, får hon reda att det inte är något barn att hålla koll på, utan det är ett par som ber henne hålla kolla på en av deras föräldrar. Under filmen får man även reda på att det kommer bli en solförmörkelse, som är mest synlig där dem lever, och det är snackas mycket om på nyheterna.
Egna tankar: Om jag ska vara helt ärlig, vet jag inte exakt vad jag tycker om denna film. Finns en scen i mitten av filmen som är väldigt bra, men väldigt kort, men även dem sista 30 minuterna är väldigt bra. Denna film hade lätt kunnat varit 50 min istället för 90 min och man hade inte förlorat något viktigt.
Karaktärsutvecklingen är väldigt svag, men man får reda på lite varför tjejen söker jobbet som barnskötare. Men förutom det finns det inget direkt som gör att man bryr sig om karaktären så mycket, och hennes vän Meagan är ännu mindre utvecklad. Så det är stort minus i åtminstone min bok
Själva kostymdesignen och setdesignen är väldigt bra, tycker att det förmedlar känslan av 1980-talet på ett väldigt bra sätt vilket jag gillar. Den licensierade musiken dem har i filme passar bra in på det också. Dem har även lyckats bra med musiken vid nervkittlande scener, där musiken lyckas öka creepy känslan.
Själva skådespelarinsatserna är ganska bra, det är inget som står ut som ett mästerverk, men det är inte dåligt heller. Även om karaktären gör några korkade val i filmen, men det är lite av en kliche i skräckfilmer, så det förvånar mig inte.
Sevärt eller inte: Denna är svår att säga om den är värd att se eller inte, men jag måste nog luta mig mot att den inte är sevärd, finns så många bättre filmer att se.
Bra tillfälle att se filmen: Denna skulle jag säga är som en tradtionell skräckfilm, så dem passar bäst med en grupp personer eller åtminstone med någon annan person som kanske inte gillar skräck
Lite rolig fakta om filmen:
Som reklam för filmen, släppte dem den på VHS
Dem använde 16 mm film för att få en 80-tals känsla på filmen, för det var populärt att använda på den tiden (det märks faktiskt)
Filmad över 18 dagar
Kommentarer
Skicka en kommentar